När det ringer människor som är födda på 20-talet in till mig och behöver hjälp med vad än en 80-åring behöver hjälp med, så grips jag av en akut panikångest.
"Tänk om kunden dör i telefonen, tänk om kunden dör i telefonen, tänk om kunden dör i telefonen"
Det gör mig sjukligt hispig och jag går upp lite i falsett när jag försöker påskynda samtalet så personen i fråga inte ska kola vippen mitt i vårt samtal, vilket är fruktansvärt ointelligent då människans hörsel försämras, och då främst gällande "höga" och "gälla" (min röst) ljud, när man når en aktningsvärd ålder.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Woha, ma wife's back in business!
Skicka en kommentar