Berättelsen om Paris kommer inte till din dataskärm just idag, men kanske imorgon. Alldeles strax ska jag gå och bädda ner mig i en härligt nybäddad säng, i ett hus jag kanske aldrig mer sover i, men i och med att jag saknar verklighetsförankring så går det inte riktigt in att jag faktiskt förflyttar mig 56 mil norrut imorgon. Detta eviga tjat, förlåt, men det var faktiskt sista kvällen med gymnasiegänget. Eller ja, kanske inte riktigt, ska nog ner och fira mig eminenta vän Lasse Larssons 20årsdag om två veckor, allt för att bli ett flängbarn, men lite känns det som slutet av en era.
If you love something, let it go.
Jag älskar.
I'll be back.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
nej! jag tror inte att jag kan tillåta dethär! som din man tvingar jag dig att stanna! STOP! IN THE NAAAAME OF LOOOOVE! Lalalala. Hörs imorn. Pussnattski!
FLASHBACK! Har ett vagt minne av att du har gjort så här förr, alltså lämnat oss (din familj) vind för våg. Du gör bäst i att komma tillbaka, en son behöver sin mor du vet. Och dessutom har du en man som behöver hållas i kragen, gudvetvad som händer annars! :P PUSS! <3
Skicka en kommentar